Orsakerna till kolik

Själva ordet kolik betyder från början ”tarmkramp”. Oavsett orsaken till koliken, är symptomen ofta likartade och för veterinären är det i allmänhet svårt att snabbt avgöra vilken typ av kolik det handlar om.

Gaskolik innebär att tarmarna är fyllda av större mängder gas. Detta tillstånd orsakas inte sällan av foderbyte eller foder av dålig kvalitet. Förstoppning kan uppstå i samband med plötsliga foderbyten eller långa transporter. Symptomen är ofta matvägran och allmän oro och besvären kan vara långvariga. Oftast är förstoppningen lokaliserad till grovtarmen.

Sandkolik är vanligast i södra Sverige, där hästar som går på hårt avbetade sandjordsarbeten lätt får i sig sand. Ibland kan det handla om ganska ansenliga mängder. Sanden lägger sig kvar i tarmarna och ger så småningom upphov till varierande grader av kolik.

Tarmomvridning eller så kallad tarmknut ger plötsliga och mycket häftiga symptom. Tillståndet kräver oftast kirurgiskt ingripande. Detsamma gäller tarminkarceration, det vill säga då tarmen klämts in i någon organspringa i buken. Tarmvagination (tarmen går in i sig själv) ger samma typ av kolikbesvär som ovanstående.

Livmodern hos dräktiga ston kan vid förändringar av dess läge i bukhålan ge upphov till koliksymptom.

De första åtgärderna vid ett misstänkt kolikanfall

 

1. Gör dig en klar bild av symptomen. Iaktta hästen en stund, så att du kan ge en klar och konkret redogörelse för hästens beteende. Hur yttrar sig anfallet? Matvägrar hästen? Står den bara och skrapar – eller lägger den sig ned så fort den släpps? Reser den sig igen. Och i så fall hur snart? Tittar den mot buken? Kastar den sig hejdlöst i boxen? Har den slagit sönder sig själv eller boxinredningen
2.  Ta puls och temperatur på hästen. Vid kontakt med veterinär kommer denne ofta att fråga direkt om puls och temperatur. Du bör kunna ge svar direkt.
3.  Lyssna efter tarmljud. Lägg örat mot bukväggen vid hästens flank och lyssna efter ”kurrande” eller andra ljud som tyder på aktivitet i tarmsystemet. Sådana ljud tyder på bibehållen matsmältningsfunktion, vilket är positivt.
4. Kontrollera slemhinnorna. Har slemhinnan i ögon och mun normal färg? Jämför med en frisk häst.
5. Kontrollera avföringen. Du bör konstatera om hästen över huvud taget haft någon avföring och om den i mängd, färg, konsistens och lukt skiljer sig från det normala. 

Vad gör jag med hästen?

Det är viktigt att du verkligen studerar hästen enligt ovanstående schema – och att du inte utelämnar någon punkt. Veterinären får då ett bra underlag för att gradera symptomen – och därmed för att avgöra om och hur snabbt veterinärbehandling ska sättas in. Ofta kan veterinären efter en klar symptombeskrivning per telefon ge hästägaren instruktioner om hur hästen ska hanteras tills veterinären är på plats.

Om hästen visar lättare koliksmärtor, kan det ofta vara lämpligt att flytta den till en större box. Allt foder ska vara borttaget. Hästen kan också släppas ut i till exempel en ridhusmanege eller på en loge – eller på annat sätt ges tillfälle att röra sig fritt under fortlöpande tillsyn. Det är olämpligt att köra, rida, longera eller på annat sätt utsätta hästen för krävande motion. Detta kan öka riskerna för hjärtpåverkan och andra komplikationer.

 

När ska jag tillkalla veterinär?

Om hästen visar tecken på kraftig smärta eller stark oro tillkallas alltid veterinär. Detta gäller även när hästen kastar sig omkull, rullar över rygg, svettas eller har en puls som överstiger 70 slag per minut.

I de flesta fall då en häst visar koliktecken är det klokt att ta en telefonkontakt med veterinär och låta denne bedöma symptomen. Om hästens tillstånd hastigt skulle förvärras, har veterinären då en god bild av det inledande förloppet.

De flesta av landets större hästkliniker kan utföra de operativa ingrepp i bukhålan som kan bli aktuella vid ett kolikanfall med ett häftigt förlopp. Om ingreppet utförs i tid, är prognosen för tillfrisknande oftast god.

 

 

Har tänkt att skriva om sjukdomar hästen kan ha så finns det alltid här ifall ni behöver veta!

 

Fång

 

Fång är en mycket komplex sjukdom som främst drabbar ponnyer, men ses även hos andra hästraser. Sjukdomen ställer till problem över hela världen och intensiv forskning pågår därför kontinuerligt. Då sjukdomsbilden och utlösande faktorer är relativt väl dokumenterade är den grundläggande orsaken (fysiopatologin) dessvärre ej fastställd.

Detta betyder att det ännu inte finns någon medicin mot sjukdomen fång utan behandling utgörs i form av symtomatisk medicinering (smärtstillande t ex fenylbutazon och finadyne), boxvila, foderförändringar, viktminskning och hovvård (t ex gipsbandage, verkning, PG-beslag).

 

Symtom på fång

Fång påverkar egentligen hela djuret, men det är främst i hovarna som symtomen blir påtagliga. Oftast drabbas båda framhovarna, men fång kan även uppstå i en hov (upplevs då som en hälta ), i tre hovar eller alla fyra hovarna.

 

Mild fång

stelhet ( upplevs ibland som stelhet i bakbenen ), går sämre på grus/asfalt än på mjukt underlag, problem med att vända. Hästen rör sig med korta trippande steg. Värme och puls i en eller flera hovar.

 

Kraftig fång

Rör sig ovilligt, gungar bakåt. Problem med att vända som ovan samt problem att lyfta respektive hov t ex vid kratsning av hovar. Skiftar vikt på frambenet. Tillbringar mer tid än vanligt att ligga ned. Dessa symtom kan eskalera till att hästen ligger ned hela tiden.

 

Utlösande faktorer

Överbelastning av kolhydrater. Den absolut vanligaste faktorn till att hästar får fång. Kolhydraterna påverkar tarmfloran i grovtarmen på ett negativt sätt. Här kan alla hästägare göra en insats för att undvika fång hos sina hästar (se senare).

 

1. Akut överbelastning. Tex då hästen kommit in i foderkammaren och förätit sig på kraftfoder. Vid kraftigt vår- och höstbete då gräset innehåller höga halter av fruktans (ett vattenlösligt socker).

 

2. Långvarig överbelastning. T ex överviktiga ponnyer ( övervikten kommer av för högt intag av energi, framförallt kolhydrater, i förhållande till hästens dagliga förbrukning

 

Infektioner/förgiftningar

T ex vid kvarbliven efterbörd hos ston, efter kolikoperationer och andra allmänna infektioner.Här finns teorier om att endotoxiner skulle vara utlösande faktorer eller att infektion/förgiftning stör tarmfloran på liknande sätt som kolhydrater.

 

Råd till er hästägare

1. Var försiktig med att släppa hästar på kraftigt bete (framförallt överviktiga och lättfödda ponnyer). Detta är särskilt viktigt på våren, men också på hästen då gräset växer en andra omgång. Gräset innehåller nämligen höga halter av fruktans vid dessa tider. Fruktans ökar också då gräset blivit "stressat" tex efter en frostig natt. Alltså: BEGRÄNSA TILLGÅNG TILL BETE!!!! Har man en överviktig ponny/häst så är den inte lämpad att släppas på bete mer än korta stunder.

 

2. Var försiktig med kraftfodergivan. Behöver din häst verkligen kraftfoder? Dodson & Horrell har tagit fram ett kraftfoder för "fånghästar", FIBERGY ( inte att förväxla med fibergi ). Fibergy kan med fördel ges som alternativt kraftfoder då det innehåller väldigt lite kolhydrater. Tycker man att hästen tappar för mycket vikt kan vegetabilisk olja t ex rapsolja blandas med fibergy.

 

3. Alla foderförändringar skall göras gradvis för att inte störa tarmfloran.

 

4. Har man problem med övervikt trots att hästen bara får hö / hösilage kan grovfibergivan bytas ut mot en del halm.

 

5. Glöm ej att ge mineraler och vitaminer ( ge extra vitamin E om olja ges ).

 

6. Regelbunden skoning + verkning

 

 

Veterinärbehandling av fång

Initialbehandling av fång:

 

1. Kliniskundersökning. Försök att identifiera underliggande/utlösande faktor/er.

 

2. Röntgenundersökning. Hovbensrotation + hovbenssänkning kan mätas och graderas, ger en indikation på prognos.

 

3. Smärtstillande. ( tex fenylbutazon, finadyne )

 

4. Verkning av hovar samt gipsbandage med klack. Gipsbandaget fördelar trycket bort från tån till trakten + strålen.

 

5. Mjuk bädd + strikt boxvila.

 

6. Förändring av fodergivan. Inget kraftfoder eller betfor/melass. Hö och halm (magert hö kan ges med fördel) ges 50:50, 1,5 % av hästens kroppsvikt. Om hästen är överviktig, uppskattas dess normala vikt och fodergivan blir då 1,5 % av den. VIKTIGT är att hästen ej skall svältas då fång är ett sjukdomstillstånd och ett sjukt djur måste få mat!

 

Beroende på hur dålig hästen/ponnyn är kan det vara nödvändigt att behandla den på djursjukhuset under en tid.

 

Långtidsbehandling av fång

Ca 2 veckor efter initialbehandlingen har påbörjats (denna tid beror på hur snabbt hästen svarar på behandling).

 

1. Smärtstillande mediciner minskas ned för att sedan avslutas. Hästen skall då röra sig obehindrat utan smärtstillande, annars fortsätter behandlingen tills djuret är komfortabelt.

 

2. Boxvila (eller liten utebox max 5 x 5 m) i minst 2 veckor. Hästen kan börja skrittas/ ledas för hand då den har varit utan smärtstillande i minst 2 dagar, förutsatt att den är symtomfri. Utevistelsen ökas gradvis tills hästen kan släppas i mindre hage. VILA ÄR AV STÖRSTA BETYDELSE!!!!

 

3. Verkning och skoning. Tån skall hållas kort och trakterna får ej bli för höga. Oftast rekommenderas PG-skor.

 

4. Inget kraftfoder. Håll hästen smal. Detta betyder oftast inget kraftfoder. Fibergy (fångfoder från Dodson & Horrell rekommenderas som alternativ att kunna blanda i mediciner, vitaminer och mineraler).

 

Övriga punkter

- Alla hästar blir inte friska trots intensiv behandling!

- Graden av smärta och hur hästen svarar på behandling är avgörande för prognosen för överlevnad.

- En häst som en gång haft fång kan alltid få det igen.

- Att identifiera utlösande faktorn kan i många fall vara omöjligt, men är viktig för korrekt behandling.

- Korrekt foderstat + hovvård är nyckelorden i kontrollen av fånghästar.

- Det är bättre med förebyggande vård, framför allt med ponnyer som är i risk zonen för att drabbas av fång, än att vänta tills symtom uppstår.

- Räkna med minst 6 veckors vila efter avslutad behandling, innan hästen kan börja ridas igen. Detta för att minska risken för hovbensrotation.

 

 

          Kvarka

• orsakas av en bakterie, Streptococcus equi
• smittan sprids bl a genom direkt kontakt mellan hästar eller indirekt via sjuka hästars saliv, var från bölder eller snor, genom stallpersonal, vattenhinkar, transporter, utrustning mm
• bakterien kan finnas kvar i omgivningarna i upp till 1år
• följdsjukdomar, anasarka, kastad kvarka är de klassiska följdsjukdomarna, blodbrist kvickdrag, struppipning hjärtmuskelinflammation kan även förekomma
• ibland har hästen haft en virusinfektion innan kvarkan bryter ut
• inkubationstiden  är 2 – 14 dagar
• vaccin finns
• kan behandlas med antibiotika
• den behandlande veterinären måste anmäla misstänkt kvarka till Länsstyrelsen, och/eller Jordbruksverket
• vid misstänkt kvarka måste stallet/anläggningen isoleras